fredag 30 januari 2009

jerusalem

forgot to tell. ja e kvar här i jkpg, kristinedalsg 14 närmare bestämt. hälsar på bror o hans sambo, dricker hjemmelaved sodavand o städar kårkök...(?)


firar lite jul...


...så här efter en skön kickoff med mkt laser, cigarrer och dans (i jkpg) med det nya jobbet ja fått (i sthlm).

kan vara att ja stannar till lördag, annars söndag.

efterlysning


någon som sett eller hört något från mannen på bilden på sistone.
jag trodde han skulle komma tillbaka i dag men än har han inte synts till.
tips mottages via sms, mail eller bloggkommentarer.

january friend(s)

torsdag 29 januari 2009

sing your life

jag hörde inte honom i går, utan upptäckte honom först när jag kollade igenom de videofilmer jag spelade in på konserten i går. och snubben som tar ton ca 30 sekunder in i det här klippet är fantastisk:

---
nu: skiftöl.

onsdag 28 januari 2009

Liveblogg


Cigs n alcohol

måndag 26 januari 2009

don't believe the truth


gallagher-bröderna värmde upp i göteborg i går. det verkar ha gått sådär.
"ni gör bara usel karaoke, oasis" tycker larsson medan nunstedt undrar: "varför lägger inte oasis av?" och ger ett minus respektive en geting i betyg.

men jag låter mig inte nedslås. jag fortsätter ladda like it's 1995.

morning has broken

kanske är det bara jag. men just nu känns det helt rätt att sitta i soffan med en whisky och kolla på tennis klockan 6 en måndagmorgon.

skål för fan.
har jag tur så slipper jag se dagsljus i morgon också.

söndag 25 januari 2009

one lonely visitor

brynås på besök i helgen men eftersom jag jobbat känner jag att jag inte varit den bästa av värdar. fast när jag kom hem klockan fem i morse och han låg på soffan och andades ut spritångor mellan snarkningarna så verkade det som han haft en ganska bra helg ändå.

gästbloggeriet glömde jag också bort. har missat tre av tre nu, fyra om man räknar in erik men där handlar det mer om delat ansvar med kp.

hur som helst. efter snart 16 månader på od10 är det fortfarande en hel hög som aldrig varit på besök.

billing, björk, hertan och smogge14.
packa väskorna, lämna skåne och kom hit och blogga för fan.

fryestam: regnar det inte extra mycket i borås så här års? på od10 skiner solen. alltid. bara så du vet.

slim-jim och jake the snake: ni har varit här. jag vet. men det är ganska länge sen nu, eller hur? (men i rättvisans namn så borde jag kanske åka till malmö då också. och det ska jag)

lövrup: birro är vart man än tittar nuförtiden, känns det som. hade det inte varit skönt slippa norrköping ett tag då?

alla andra är också välkomna. såklart. kom samtidigt vettja.

---

nu: sista jobbnatten för den här gången.
sen: fyra dagars ledigt med uppsala, gallagher-bröder och skift-öl.
jag vill tacka livet.

lördag 24 januari 2009

raindrops keep falling on my head

... eller inte riktigt. de landande på fönsterbläcket, men vi tar det från början.

jag har ju inte gjort någon större hemlighet av att jag trivs med att jobba natt. den största fördelen är att slippa alla tidiga morgnar. att inte behöva ställa någon klocka, vakna vid 13-tiden, ligga kvar i sängen till 14 och sen ta det lugnt i soffan med en snus och en kopp kaffe är guld värt i min värld.

men vissa gånger blir det inte så. det här är en sådan gång.

efter torsdagnattens efter-jobbet-pingis var jag väl hemma strax efter fem (fredag morgon) och la mig på soffan för lite australian open. somnade med kläderna på vid sjusnåret. inget ovanligt med det. problemet var att jag av någon anledning vaknade redan strax före tio, och det är nu regndropparna kommer in i bilden.

egentligen var det inte regn utan snö som smälte på taket som föll ner med en oerhört irriterande oregelbundenhet och vid varje träff på fönsterbläcket gav i från sig ett ljud som inte gick att värja sig mot. öronpropparna är fortfarande spårlöst försvunna så det var bara att kapitulera.
att somna om var inte ens att tänka på.

bättre starter på dagen går att få.
när sen federer någon timme senare tappar ett gem för mycket och spräcker min trippel får jag känslan av att det här kan bli en sån där jävlig dag när allt går fel och ingenting är roligt.
den känslan består en lång stund in på eftermiddagen.

då händer det som får mig att ännu en gång tacka alla gudar som inte finns att jag lever i internet-åldern.
ett msn-meddelande med en youtube-länk och plötsligt går jag runt med ett leende på läpparna som inte kan försvinna.

- att stressad tivngas småspringa genom en globen-galleria proppfull med små chris brown-"fans" som ska få se (och tvingas lyssna till) sin stora "idol" för första gången?
inga problem.
- att tvingas se hur nybro släpper in ett mål i slutperioden som spräcker kvällens första dubbel?
men vad är väl en hundring egentligen?
- att missa en enkel skuren backhand och ge bort ännu en titel till glader?
jag tar det också.

jag har bara varit på så förbannat bra humör i dag.
så bring it on, jag är redo.
om ni undrar vad det var för klipp som hade denna effekt så måste jag göra er besvikna.
kan inte avslöja.
jag måste också få ha hemligheter.

----

till sist så hoppas jag att jag inte avslöjar för mycket ur framtida inlägg nu men: grattis, kp.
kostymen kommer med expressleverans på söndag.

fredag 23 januari 2009

matcha grodor

Minns när jag och olika kombinationer av vänner (citronen…han var ett nästintill stående inslag) uppfann en tävling. Som ung oförstående grabb var man mycket för tävlingar och hela tiden överbevisa kompisgänget vem som var bäst i olika grenar, allt från snöbollskastning, skjuta vägg, kicka boll etc etc. I alla fall. Denna gång handlade tävlingen om att vi medverkande gick in i granskogen för att hämta var sin groda från ett litet grodnäste. Gå till en relativt trafikerad 70-väg vid Väla centrum och sedan släppa grodorna samtidigt, hålla koll på sin groda, för att se vem som klarade sig. Oftast var utfallet 0, men man tyckte då att det var skoj att se ett gäng överkörda grodor, och självklart höll man sina tummar för sin groda och kunde med glädje se polarnas djur gå en mindre trafikolycka till mötes innan man själv insåg att djur, stora som små, inte har på vägarna att göra. Trots detta skedde tävlingen upprepade tillfällen, vad hade man annars att göra? Taskigt, men roligt.


Relevant fråga är hur den överlevande grodan belönades när den klarade sig. Den fick ge sig på en ny omgång.